Oro inför Västtrafiks upphandling

Sedan förstudien med förslag till anbudsförfrågan om båttrafik offentliggjorts har oron bland engagerade öbor lett till ifrågasättande över Västtrafiks hantering. Namnlistor med krav på svar har lämnats in och flera artiklar i Göteborgs-Posten beskriver konflikten. Bijan Zainali på Västtrafik manar till tålamod i artikeln ”Tusentals öbor kräver bättre båttrafik i Södra skärgården” den 2 juli, vilket föranledde ”Kommuninnevånare” till det berättigade påpekandet i en insändare den 9 juni att ”Om man vill påverka ett beslut kan man inte sitta och vänta tills det redan är fattat” och kräver insyn i beslutsprocessen i demokratisk anda.

Idag den 16 juli svarar Frida Antonsson för Västtrafik i GP på insändaren och påstår att kontakter med öborna förevarit och att ”Förändringar i båttrafiken innebär förbättringar för många”. Övriga svar på vem som skall bekosta ombyggnaden till eldrift och hur man skall få fram tillräcklig kapacitet för laddning på Saltholmen framgår inte. Vi citerar hela svaret härnedan.

Frida Antonsson är presskommunikatör för Västtrafik

Västtrafik förklarar

”När Västtrafik gör en ny trafikupphandling, undersöker vi våra resenärers behov och ser över samtliga inkomna synpunkter som berör linjerna som ska upphandlas. Vi har haft dialoger med representanter från varje ö, bland annat lokala föreningar och verksamheter samt Göteborgs stad som även varit med på möten där förstudierna och förslag på framtida trafikering presenterats.

I dialogerna och under förstudien har vi sett att det går att förbättra trafiken i södra skärgården. På grund av att upphandlingen inte är klar kan vi inte gå in på detaljer kring förändringarna, men vi ser att vi kan skapa enklare och tydligare linjesträckningar och tidtabeller, där resmöjligheterna för arbetspendlarna är detsamma även under sommaren. Dessutom kan vi skapa färre byten och bättre passning till skoleleverna.

Vi följer Västra Götalandsregionens uppsatta klimatmål, vilket kommer generera att vi kommer elektrifiera trafiken i södra skärgården. Båtarna blir både renare och tystare och eftersom de behöver laddas kan det påverka tidtabellen.

Efter varje förändring utvärderar vi och ser över resultatet, men vi känner oss trygga i att de förändringar som genomförs kommer att innebära förbättringar för de allra flesta. Varje år gör vi en ny trafikplan där vi ser över trafiken för nästkommande år.

Frida Antonsson, Västtrafik”

Sommarbloggen

Nu återkommer jag med några förhoppningsvis väl valda ord från SSIS. I morgon är det midsommarafton och vi kan alla i Göteborgs skärgård dansa Små grodorna kring lövad stång, äta sill och dricka något lämpligt till, grilla kött, alternativt något vegetariskt och till alltihop proppa oss fulla med både färska potatisar och jordgubbar.

Vi kan göra det i en av västra Sveriges finaste ögrupper, som tillhör turistguidernas favoriter och som också öppnar sin famn för miljoner med besökare under sommaren. Att besökarna går på fel sida på våra vägar och tar plats i badvikarna kan vi leva med. De bidrar ju till att ge oss alla den service vi har.

Den vi har. Under våren har en del svarta moln seglat upp på vår skärgårdshimmel.

Det största problemet har varit, och fortfarande är, det som ledde SSIS till att ordna en stor namninsamling i protest, Regionens och Västtrafiks kommande upphandling av vår livlina; båttrafiken. Naturligtvis protesterar vi inte mot att trafiken skall handlas upp igen. Det vi ser som ett stort problem är att vi inte blir ordentligt informerade, utan måste nöja oss med att läsa en förstudie som innehåller mängder med felaktigheter och som ändras kontinuerligt och att vi inte får veta hur de egentligen föreslår att ändra det som fungerar förträffligt i dagsläget.

Men vi ser att det leder till en minskning av resurserna ner till bortåt halva kapaciteten av dagens och det med en flotta av snabbåtar som riskerar att sluta fungera när det blåser hårt eller blir snö och is. Vi tycker oss se detta och därför begär vi mer och korrekt information. Många är ni som skrivit under detta ringa krav. Vi fortsätter samla namn under midsommar och lämnar sedan över skrivelsen till VGR, Västra Götalandsregionen och Västtrafik. Samtidigt som våra politiker i staden tiger som muren. De verkar inte inse att det är deras ansvar att ställa de krav på kollektivtrafiken som behövs för en positiv utveckling av staden. De gömmer sig bakom inställningen att det är regionens ansvar.

Men Skärgårdens kommande utveckling är i hög grad beroende av goda förbindelser med staden på fastlandet. Vi har haft en ganska trist utveckling det sista decenniet med en växande andel äldre och en alldeles för liten andel vuxna i fertil ålder. Skärgården håller sakta på att gå mot en roll som stadens ålderdomshem (se åldersfördelning nedan i jämförelse med Göteborg i sin helhet). Vi behöver få mer familjer med barn, föräldrar som arbetar i Skärgården eller som pendlar till arbeten i staden. Vi behöver mer liv. Och det kan vi bara få om Skärgården framstår som ett alternativ till att flytta till andra delar av Göteborg eller till kranskommunerna, som sker idag.

En del säger att vi måste bygga fler bostäder. Jodå, men det är inte detta som är det ledande behovet. Bostäder finns – där bor nu många äldre kvar och många bostäder köps upp för fritidsboende. Vi som är lite till åldern komna. kommer ju att så småningom flytta på oss. Det som är väsentligt är att när bostäderna blir tomma ska det vara så attraktivt att bo och arbeta här så de av de äldre lämnade bostäderna fortsätter att vara permanentbostäder för yngre familjer.

Vi har god service i Södra skärgården, vi har fantastisk natur och levnadsmiljö. Men vi måste ha en stabilt fungerande kollektivtrafik som möjliggör arbetspendling, både in och ut! Därför ställer vi som ska använda den höga krav på den kommande båttrafiken. Den är vår enda möjlighet att bo här ute och fortsätta utveckla denna del av Göteborg. Det borde våra politiker i staden förstå och stå på vår sida när vi nu ställer krav på att åtminstone få se att den nya upphandlingen inte ger oss en sämre framtid! Vi borde kunna kräva minst samma goda förbindelser som vi har idag, helst något bättre ändå. Och inte en minskning av kapaciteten med bortåt 50%, som vi tycks skönja i den undermåliga information vi fått hittills.

>> Skriv på namnlistan! >> Efter midsommar lämnar vi in den och hoppas att både radio och tidningarna fortsätter att uppmärksamma skärgården, så våra politiker vaknar!

Tillagt 2023-07-01
Göteborgs-Posten har uppmärksammat vår namninsamling som fått nära 2.000 påskrifter. >> Här en länk till artikeln! >>

Och ha en skön sommar!
Gustaf

Regionrådets svar på vårt brev

Bijan Zainali

Som svar på vårt öppna brev till politikerna den 29 maj har regionrådet Bijan Zainali (S) som är ordförande i Västtrafik inkommit med följande den 16 juni:

Hej Gustaf!

Tack för ert brev, och tack för att ni engagerar er i kollektivtrafiken.

Under 2022 genomfördes en förstudie för färjetrafiken i Södra skärgården. Det var ett omfattande arbete, och vi hade under den perioden, förutom möten med olika företrädare för Göteborgs stad, även möte med företrädare för SSIS 29 augusti samt Ö-dialogen vid ett flertal tillfällen under perioden november 2022 till januari 2023.  

Under förstudiearbetets gång justerades löpande trafikeringsförslaget, för att till slut landa i det förslag som framfördes på möte med Ö-dialogen den 10 januari i år. Förslaget var då justerat utifrån det som visades för SSIS i slutet av augusti, men främst på så sätt att ytterligare en snabbfärja i förslaget möjliggör snabbare resor från Vrångö/Donsö mot Saltholmen. Andra justeringar är exempelvis att trafikeringen för Knarrholmen och St Förö i slutförslaget innebär bytesresa. Redan på mötet med SSIS i augusti innehöll dock trafikförslaget samtrafik vid Styrsö Bratten i stället för vid Asperö Östra. Det förslag som redogjordes för vid mötet med Ö-dialogen den 10 januari var sedan det förslag som beslutades av Västtrafiks styrelse den 22 februari i år. Nedan följer svar på de frågeställningar ni skickat in till oss.

Fler båtbyten
Byten förekommer redan i dag i skärgårdstrafiken. De allra flesta öar kommer med förstudiens trafikförslag att fortfarande ha direktresa in till Saltholmen, undantaget är Knarrholmen och St Förö, vilka får byten vid Styrsö Bratten.

En brygga som i förslaget får byte i stället för direktresa är Styrsö Tången. Även med byte vid Styrsö Bratten kommer dock restiden att bli kortare än idag för de allra flesta turer eftersom Bratten trafikeras av linje 281, vilken endast trafikeras med snabbåtar. Bytena vid Styrsö Bratten kommer att vara samordnade så att båtarna väntar in varandra vilket ger ett snabbt och smidigt byte.  

Förslaget i förstudien innebär dessutom att det endast är en brygga (Styrsö Skäret) som får färre angöringar än idag (i högtrafik bibehålls dock samma antal angöringar som idag). Övriga bryggor får bibehållen eller fler angöringar per dag. Restiden kommer att vara likvärdig dagens eller snabbare.

Kapacitetsbrist turen Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen och omvänt, samt kapacitetsminskning Brännö Rödsten – Saltholmen
Just nu genomför vi en fördjupad analys av passagerarkapaciteten, just för att säkerställa att vi inte får kapacitetsbrist. När det gäller stråket Brännö Rödsten – Saltholmen innehåller förslaget fler avgångar dagtid och helger. 

Färre möjligheter att ta sig mellan öarna
Linje 282 (Brännö Husvik – Styrsö Tången – Styrsö Bratten) kommer att säkerställa möjligheten att resa inom skärgården. Tillsammans med linje 281 (Vrångö – Donsö – Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen), som blir huvudlinjen i skärgården, kommer det nya förslaget att innebära att resmöjligheter mellan öarna säkerställs på ett bra sätt.  Dessutom kommer Asperö Östra även fortsättningsvis trafikeras för att möjliggöra lokala resor inom skärgården.

Knarrholmen och St Förö
Det nya trafikeringsförslaget säkerställer resmöjligheter alla dagar i veckan året runt för dessa öar, en stor förbättring jämfört med idag. Resan innebär mycket riktigt ett byte, byten är en naturlig del av kollektivtrafikresan på många platser.

Styrsö Bratten klarar inte att bli en central ombytespunkt
Vi har noterat oron kring bytena vid Bratten. Byten sker redan idag vid Bratten där två fartyg angör flytbryggan samtidigt. Infrastrukturen fortsätter att analyseras och bytesmöjligheterna kommer att säkerställas inför kommande upphandling. Vi är även medvetna om utmaningarna med godsfärjans läge, något som också analyseras.

Elektrifiering
Eftersom det nya förslaget bygger på elektrifiering av båtarna finns redan tid för laddning med i trafikeringsförslaget. Även med laddtid inräknad kommer restiden att vara likvärdig eller snabbare än idag.  

Eftersom vi just nu är mitt i ett upphandlingsprojekt har vi inte möjlighet att offentliggöra detaljerad information som exempelvis turlista eller detaljer kring fartyg. Som redogjorts för här ovan genomför vi dock just nu en fördjupad analys av passagerarkapaciteten, eftersom det är avgörande att vi dimensionerar fartygsflottan på rätt sätt vid upphandlingen.

Mot bakgrund av ovanstående hoppas jag att ni fått svar på era frågeställningar. Vår ambition är alltid att utveckla trafiken och säkerställa att fler vill åka kollektivt. Det innebär i vissa fall nödvändiga förändringar som ur ett helhetsperspektiv gör trafiken både ändamålsenlig och effektiv.

Vänligen, Bijan Zainali

******************************************************

Gustaf Asplund har den 21 juni kommenterat svaret från Västtrafik:

Hej och tack för svar. Här kommer några kommentarer till ditt svar.

Att säga att det varit en god dialog är nog en överdrift, skulle det vara fallet hade vi inte behövt påtala det vi nu påpekar. Bra att ni börjat se över kapaciteten.

Fler båtbyten
Det vi menar på här är att i stort sett ingen kommer att åka från Styrsö Tången för att byta båt på Styrsö Bratten utan man kommer att köra golfbil eller moped eller cykla till Styrsö Bratten. Att öka trycket på Styrsö Bratten med de ca 100-200 resenärer som kommer från Styrsö Tången klarar inte Styrsö Bratten av rent logistiskt, då här redan är fullt på dem begränsade parkeringsytor som finns i dag. Att på denna linje lägga in Knarren och Förö med den restid dessa får och kalla det för en förbättring känns inte riktigt förankrat med verkligheten. Vi pratar om att de får restider på sannolikt ca 1,5 tim för att ta sig mellan Saltholmen och ex Knarren.

För att vara tydlig i debatten när det framförs att vissa får fler avgångar så är det självklart bra. Men om avgångarna är på tider då ingen åker så är det ju ingen förbättring.

Kapacitetsbrist turen Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen och omvänt, samt kapacitetsminskning Brännö Rödsten – Saltholmen
När ordinarie båt minskar får en minskad kapacitet med ca 150 resenärer så hjälper det inte att man i det nya förslaget lagt in någon mer tur mitt på dagen (vilket i sig är väldigt positivt). Det hjälper inte när tillströmningen av resenärer på morgon och eftermiddag tar fart.

Färre möjligheter att ta sig mellan öarna
Här är det svårt att kommentera när inte turlistan finns, men det är viktigt att det verkligen blir bättre än i dag

Knarrholmen och St Förö
Se ovan.

Styrsö Bratten klarar inte att bli en central ombytespunkt
Som vi skriver ovan så rör denna fråga mer än bara angöringspunkten och båten, utan även trafiksituationen som kommer att bli väsentligt sämre när fler fordon och cyklar skall ta sig genom den trånga byn på Styrsö liksom även parkeringssituationen på Styrsö Bratten.

Elektrifiering
Eftersom ni inte kan presentera en turlista med kapacitet så kan vi inte kommentera detta påstående fullt ut, men enligt våra egna efterforskningar så kommer det bli svårt att svara upp till dagens nivå. Framför allt när man tittar på det totala antalet fartyg och prestandan på dessa!

Eldrift är något som sannolikt de allra flesta är positiva till, men att välja den implementeringen som görs här är ett feltänkt anser vi då vi blir först i värden med att ha en sån stor flotta på turlista med eldrift. Klokare borde vara att ta tiden mellan 2025-2040 till att göra fältstudier och pröva sig fram för att i nästa upphandling 2040 kunna gå över helt till eldrift.

Som du skriver i slutet så vill ni att fler skall åka kollektivt. Det är bra, men då måste det finnas något att åka med också!

Vi ser också ett stort problem med hur snabbåtarna skall ersättas när de är borta flera veckor på varv för klassning och översyn/service samt när de går sönder. Att ersätta med en långsamtgående båt, slår ju ut hela den delen av turlistan. 

Gustaf Asplund
SSIS, Södra Skärgården i Samverkan

Med på båten åren 2025 – 2040?

För många blir svaret på frågan tveksamt…

Vi kräver nu öppenhet. Västtrafik måste tydligt informera om sina planer för skärgårdstrafiken! Var med och visa beslutsfattarna din oro för framtiden.

Den ”Förstudie inför upphandling Trafik 2025 Södra skärgården” som publicerats har många brister och det går inte att klart utläsa vilka försämringar som kommer att drabba oss i Skärgården. Våra politiker reagerar inte och de kräver inte den öppenhet som måste föregå en upphandling av båttrafiken. Låt oss gemensamt ställa krav på de som undanhåller oss information. 

Skriv under detta upprop i länken nedan så skickar vi de insamlade namnen till dem innan de tar sina slutliga beslut som innebär försämringar för oss! 

I vårt öppna brev 2023-05-29 påtalade vi att förslaget leder till:

– Fler båtbyten

– Kapacitetsbrist Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen och omvänt

– Kapacitetsminskning Brännö Rödsten – Asperö Norra – Saltholmen och omvänt

– Färre möjligheter att ta sig mellan öarna

– Trafik till Knarrholmen och Stora Förö endast via Styrsö Bratten

 Av förstudien framgår det att vi dessutom riskerar att:

– Inte komma med båtarna för att de är fullsatta.

– Det inte kommer någon båt när vädret är dåligt

– Få färre turer under högtrafik.

– Ökad trafik på vägarna på Styrsö och stora parkeringsproblem på Styrsö Bratten.

– Få sämre möjligheter att ta med oss bagage och cyklar.

– Cafébåtarna försvinner och därmed en positiv faktor för turism och arbetstillfällen i Skärgården.

Vilka av alla dessa faktorer som var och en ser som negativa varierar sannolikt, men genomförs planerna kommer vi alla att uppleva försämring av trafiken jämfört med idag. 

Vi behöver inte en försämrad båttrafik. Vi behöver en förbättrad båttrafik för Skärgårdens framtida utveckling! 

Vi ber dig därför skriva under detta upprop för att visa beslutsfattarna att det finns en stor oro och ett stort missnöje med det som presenteras och det som INTE presenteras i förstudien. 

Namninsamlingen avslutas 2023-06-26 och kommer under vecka 26 lämnas in till Västtrafik

Gå in på denna länk före 26 juni och skriv under digitalt!

Södra skärgården i samverkan (SSIS)
Ordförande Gustaf Asplun
d

Uppropet i original med alla detaljer

Länk till förstudien

Länk till SSIS öppna brev till Västtrafik:
Vi kräver att Västtrafik är transparanta och redovisar turlista och kapacitet nu!

Majbloggen

Vi inom SSIS, Södra Skärgården i Samverkan, har äntligen förstått att vårt arbete är dåligt känt, mest beroende på att vi inte hör av oss. Man kan ju skylla det på att bara hänga med i svängarna när det gäller de problem för Södra skärgården som seglar upp vid horisonten, tar det mesta av vår tid och ork.

Men vad är det för mening att arbeta för det vi tror är viktigt för Skärgårdens överlevnad om inte alla som vill känner till det och, i bästa fall också stöder arbetet. Så på vårt senaste möte, som avhölls på Vrångö nyligen, beslutade vi att nu var det dags att börja rapportera kontinuerligt, att se till att alla som vill får veta vad som görs, vilka frågor som kan vara till vår fördel och vilka som verkligen ställer till det.

Hur det började
SSIS har ju funnits sedan 2016, även om det började ganska trevande. Lite fart blev det på diskussionerna runt T-PULS, förslaget till ändring av situationen på Saltholmen, som inte hade stöd någonstans i Skärgården och också helt naturligt försvann i arkivet ganska fort. Vi tyckte att det visade att kommunen inte hade någon som helst idé om hur man för en dialog mellan staden och Skärgården. SSIS började då med en alternativ strategi, nämligen att samverka med de i staden som satt med problemen i knät. Ett exempel är vårt samarbete med Parkeringsbolaget som har lyckats att förbättra situationen betydligt vad gäller våra parkeringsproblem. Ett annat var ett samarbete med Park och Natur i diskussioner om toaletter, mm, särskilt då under sommarmånaderna. Gick också hyfsat bra ända till det visade sig att inte mycket blev gjort trots allt. Och nu har PoN, numera under annat namn, helt lagt ner alla ambitioner att utveckla det offentliga toalettsystemet, eftersom staden ska spara pengar.

Där har vi ett utmärkt exempel på stadens dubbla attityd: de vill ha en levande skärgård som ska säljas som besöksobjekt till lokala och internationella turister, samtidigt som man stryper investeringar i besöksnäringen. Det är det som gör att vi anser att SSIS behövs, både som alarmklocka och som idékläckare. Alltså, inte för att bara peka på det som inte görs, eller görs fel, utan i direkt samverkan med staden försöka finna lösningar.

Ö-dialogen
På vårt möte hade vi bjudit in ordföranden för Ö-dialogen. Denna dialog, som ofta blir mer av en monolog, har ett behov att utvecklas. Den består av tre representanter från varje ö och möts fem gånger per år. Då förstår man att det inte kan bli mycket gjort men i bästa fall kan det ju vara en informationskälla för oss i skärgården. Men de tre representanterna på varje ö kunde ha en viktig roll i att sprida information om stadens planer, alternativt tillkortakommanden, och skulle behöva stöd för att göra detta. I samband med att Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret (med andra namn numera) förra hösten tog fram en förstudie till en “Strategisk Plan för Södra Skärgården” la vi i SSIS fram ett förslag att Ö-dialogens representanter i samarbete med SSIS, skulle arbeta lokalt med den strategiska planen på öarna, med t ex informationsmöten och faktainsamling. Då skulle vi som bor härute kunna få vara med i den plan som kommer att styra vår utveckling i framtiden, ett rimligt krav, men inte en normal del av stadens arbetsrutin. Alla ställde sig positiva, men arbetet har inte kommit igång och med tanke på hur mycket som ska sparas kanske det aldrig blir av. Om det blir fallet så tänkte vi att då får vi väl göra ett sådant arbete själva. Den nye ordföranden i Ö-dialogen var positiv till det förslagna samarbetet. Om han skulle tycka det var bra om vi agerade självständigt vet vi inte.

Ändringar i skärgårdstrafiken
Just nu har vi några svarta moln vid horisonten: dels Västtrafiks förslag till omarbetning av båttrafiken, den enda möjlighet vi har att ta oss till staden, och höjning av frakttaxorna. Västtrafik förslag är magert beskrivet men tolkar man det noggrant så leder det till betydligt sämre båtkapacitet och längre restider. Det är ju precis tvärtemot vad vi vill ha. Och ökade frakttaxor leder naturligtvis till ökade kostnader för de som bor i Skärgården och de som tänker jag att flytta hit!

Nästa gång ska jag underhålla med lite statistik och berätta hur det ser ut i vår framtid. Om vi inte gör något åt den! Och det är det vi vill!

Gustaf

_____________________________________________________________

Öppet brev till Västtrafik m fl

SSIS har skickat ett öppet brev till Västtrafik och alla kommunens politiska partier i anledning av hanteringen av den förstudie om skärgårdstrafiken som producerats. Många kritiska röster har framförts av de som studerat förslaget och SSIS tar upp följande:

• Fler båtbyten försvårar på flera linjer

• Kapacitetsbrist turen Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen och omvänt

• Kapacitetsminskning Brännö Rödsten – Saltholmen

• Färre möjligheter att ta sig mellan öarna

• Knarrholmen och Stora Förö måste byta på Styrsö Bratten

• Styrsö Bratten klarar inte att bli en central ombytespunkt

• Förslaget är ett allvarligt haveri för skärgårdstrafiken. El för att ladda båtarnas batterier kommer inte att finnas förrän om fem år.

• Vi yrkar att Västtrafik med en ny detaljerad turlista visar för öborna skillnaderna mot gällande turlista.

Förslaget som sänts till befattningshavarna kan hämtas här i sin helhet.

Skarp kritik mot Västtrafiks nya plan för båttrafiken

Göteborgs-Posten har gjort ett reportage om hur öborna uppfattar de nya aviserade planerna för skärgårdstrafiken från 2025. Öborna är genomgående oroade och kritiska och man påtalar med noggrann statistik hur skev befolkningens ålder är jämfört med samhället i övrigt. Det motverkar den devis ”En levande skärgård” som kommunen ofta uttrycker sig stå bakom.

>> Här är en länk till Göteborgs-Postens artikel

>> Här kan du läsa Västtrafiks studie

>> Här finns ett sammandrag av GP:s artikel

Skärgårdstrafiken förändras – VGR förstår inte behoven

Nu planeras båttrafiken i Södra skärgården för 2025-2040. Västtrafik har tagit fram ett förslag där man bortser från konsekvenserna för alla oss som är beroende av en fungerande kollektivtrafik. Medan befolkningen i Skärgården blir allt äldre, väljer de unga familjerna – de som skall bära upp begreppet ”Levande skärgård” – bort möjligheten att bosätta sig här. Mycket beroende på dålig kollektivtrafik!

Göteborgs-Posten har nyligen publicerat tre debattartiklar som belyser problemet. Man kan hämta ett sammandrag av ordväxlingen i denna länk.

>> Första artikeln kom från SSIS den 17 april och finns att hämta i GP.
>> En replik från Eva Lind i Västtrafik publicerades den 27 april. Kan hämtas här.
>> Slutreplik från SSIS infördes den 11 maj. Länk till GP.
>> Länk till Västtrafiks förstudie finns här.

Träpiren på 1950-talet

Göteborgs kommun misslyckas med ”en levande skärgård”

Med vackra ord har kommunen i många år sagt sig värna Södra skärgården. Men resultatet har blivit att medan staden för övrigt snabbt växer, så avfolkas öarna på sin livskraft. Unga flyttar ut och befolkningen blir allt äldre. Och VGR planerar ny båttrafik utan att förstå vad som behövs.

Båttrafiken i Södra Skärgården – både kollektivtrafik och infrastruktur

Just nu håller Västtrafik på att ta fram ett upphandlingsunderlag för regionens kollektivtrafik. Avtalsperioden ska gälla 2025-2040. Västra Götalandsregionen, VGR, är ansvarig för regionens kollektivtrafik.

Men när det gäller kollektivtrafik med båtar och färjor till, från och inom öar utan fasta förbindelser med fastlandet handlar det om ett delat ansvar med den berörda kommunen. I Södra skärgården utgör kollektivtrafiken även den enda infrastruktur som står till buds för skärgårdens boende och verksamma. Skärgårdstrafiken är alltså även Skärgårdens ”väg över vatten”. Några andra resealternativ finns inte i praktiken.

Göteborgs Stad är ansvarig för den lokala fysiska infrastrukturen inom hela sitt geografiska område. Det innebär att Staden har att svara för att det finns en allmän tillgänglighet till de fastigheter man detaljplanerat och givit bygglov för. Den tillgängligheten ska vara sådan att fastigheterna kan nyttjas för sitt avsedda ändamål.

Färjetrafiken i Göteborgs Södra Skärgård är alltså ett delat ansvar mellan VGR och Göteborgs Stad. Göteborg har i årtionden politiskt ställt sig bakom målet ”En levande skärgård”. Vi konstaterar att Göteborgs Stad inte lever upp till sin del av detta ansvar.

Demografiska fakta visar att Södra skärgården är döende snarare än levande. Befolkningstillväxten har sedan sekelskiftet nästan helt avstannat samtidigt som övriga Göteborg haft en rekordartad tillväxttakt.

Befolkningens ålderssammansättning har under samma tid förvandlat Skärgården till ”kommunens ålderdomshem” jämfört med alla andra jämförbara områden i Göteborg. Jämfört med Göteborgs genomsnitt har Skärgården dubbelt så stor andel 70-åringar och samtidigt bara en fjärdedel av 30-åringar i kommunen i övrigt.

Södra skärgården befinner sig alltså i en glesbygdsliknande negativ utvecklingsspiral sedan 2000, vilket är raka motsatsen till målet om en levande skärgård. Innan dess växte och utvecklades Skärgården. Göteborgs Stad måste fråga sig, vilka är orsakerna till de senaste 20 årens negativa trend och vad måste göras för att vända den?

Resmöjligheterna till, från och inom Södra skärgården är förstås avgörande för valet av bosättning för unga människor i familjebildande åldrar. Idag har vi t ex turer in från Styrsö Bratten endast kl 7:00, 8:01 och 9:05. Det är förstås inte attraktivt för unga människor som kan tänka sig att bosätta sig i skärgården och pendla till fastlandet för arbete eller studier, särskilt inte om de jämför med andra områden i kommunen där turerna ofta går var tionde minut och alternativa resmöjligheter som bil och cykel också står till buds.

Skärgården står inför stora förändringar. Helårsboendet riskerar att minska och delårsboendet att öka, elevunderlaget för förskolor och skolor att sjunka och kraven på äldreomsorg att öka. Basen för kommersiella verksamheter utanför turistsäsongen riskerar att försvagas, vilket kan medföra sämre utbud även under turistsäsongen.

Göteborgs Stad bör i samtal med VGR/Västtrafik driva på för en bättre turtäthet i skärgårdstrafiken. Målet bör vara turer i princip varje halvtimma under högtrafiktid och en tur per timma under lågtrafiktid. Då skulle man visa allvar med målet om en levande skärgård.

Alternativet för Staden är att göra s k tillköp, motsvarande det man gör vad gäller delar av Älvtrafiken, i syfte att säkerställa en sådan infrastruktur som krävs för att Skärgårdens bostäder och verksamheter ska kunna användas för sitt avsedda ändamål.

Vi vill också peka på några konkreta feltänk i Västtrafiks förslag till upphandlingsunderlag för skärgårdstrafiken:

– Asperö Östra brygga måste till skillnad mot förslaget behållas för vissa turer från Brännö Rödsten och Asperö Norra för byten till/från öarna längre söderut i Skärgården. Asperö Östra är en strategisk bytespunkt. Utan den bytesmöjligheten splittras Skärgården i två delar med negativ påverkan för både bofasta och turister. Många skolbarn från Asperö och Brännö torde då välja skolgång på mellan- och högstadiet på fastlandet i stället för på Styrsö och den vuxna befolkningen får svårare att nå vårdcentralen, mödravårdscentralen och folktandvården på Styrsö Bratten.

– Stora Förö och Knarrholmen måste kunna nås direkt från Saltholmen. Västtrafiks förslag att den förbindelsen ska ersättas med bytesmöjlighet via Styrsö Bratten leder till en orimlig restidsförlängning och skulle bli ett dråpslag för den uppskattade restaurangen på Knarrholmen.

2023-05-05 För SSIS, Södra Skärgården i samverkan
Gustaf Asplund       Jan Kaaling
Ordf                          Vice ord

Ö-dialogen – är den en demokratiprocess?

Från Göteborgs stads Demokrati och medborgarservice, avdelningen för utveckling och analys har Aldina Mehmedovic, planeringsledare demokrati skickat en särskild propå till oss att anmäla representanter till Ö-dialogen*). Mejlet lyder så här:

Här kommer en påminnelse om att skicka in underlag senast 25 maj angående rekrytering av nya/omvalda ö-representanter till Ö-dialogen.
Underlaget ska bestå av två delar:
• Ansökningsprocessens tillvägagångssätt – hur ni har gått till väga för att sprida information, hur många intervjuer har genomförts/vilka har visat intresse?
• Namn/kontaktuppgifter samt resonemang utifrån nedanstående kriterier i arbetsordningen:
• Ålder
• Representation från lokalt näringsliv och föreningsliv
• Nyinflyttad/levt i södra skärgården en längre tid
• Brett nätverk på ön
• Engagerad i övergripande skärgårdspolitiska frågor
• Kommunikativ – återkopplar till invånarna på ön
• Förmåga att sätta sig in i Göteborgs stads processer för beslutsfattande

Det har pågått en diskussion inom förvaltningen och med våra nämndrepresentanter angående frågan om två personer kan dela på en plats. I arbetsordningen står det att ”Ö-representanterna ansvarar för att sin ö har max tre representanter”. På så vis kan ni utse max tre representanter per ö.

På detta har Jan Kaaling replikerat med mejl till ett stort antal politiker och berörda:

Hej alla,
Som jag tidigare anfört så måste Ö-dialogen ses som en dialog mellan två i detta sammanhang jämbördiga parter; kommunen och Skärgården. Annars är det per definition inte en dialog. Och då bör den läggas ned.
Göteborgs Stad tar sig egenmäktigt rätten att utforma regelverket för denna dialog. Man utser själv ordförande, bestämmer själv dagordningen och tar sig t o m före att bestämma hur motpartens representation ska utses och kontrolleras.
Låt oss vända på steken. Hur utses Stadens företrädare i Ö-dialogen? Ställ exakt motsvarande frågor vad gäller er egen representation som ni riktar till oss från öarna!
Ska vi från Skärgården också ställa krav på en ansökningsprocess för deltagande från kommunens sida?
• Hur många intervjuer har gjorts bland kommunens företrädare?

Vilka har visat intresse?
Leverera dessutom namn- och kontaktuppgifter för Stadens företrädare, samt redovisa svar på motsvarande frågor som ni ställer till oss. T ex:
• Nyinflyttad/eller längre boende i kommunen?
• Brett nätverk i kommunen?
• Engagerad i övergripande skärgårdspolitiska frågor?
• Kommunikativ – Hur återkopplar du till kommunens invånare?
Vi skulle förstås kunna ställa en rad ytterligare frågor kring kommunens representation i Ö-dialogen om era representanters kunskap och erfarenhet av skärgårdslivet och de övergripande politiska processerna i fråga om detta.
Vi avstår från det, eftersom det vore både oförskämt mot och antagligen pinsamt för Stadens del.

Jag hoppas att Stadens företrädare inser att det inte är så här man bygger en dialog, utan genast drar tillbaka dessa kontrollambitioner på motpartens representation.
Hur vi från Södra Skärgårdens sida låter oss representeras är vårt problem – inte ert!
Så summa summarum är att:
•  ni i kommunen behöver inte prata med oss från Skärgården om ni anser att vi inte har förtroende att föra Skärgårdens talan,
Och
•  vi från Skärgårdens sida är inte intresserade av att prata med er om era företrädare om de inte visar vilja samt har reell möjlighet att utveckla Stadens skärgårdspolitik i positiv riktning.
De frågorna är avgörande för Ö-dialogens framtid.
Säger Staden nej till den första punkten och/eller vi från Skärgården till den andra så kan Ö-dialogen läggas ned. Det finns andra och mer direkta sätt för oss i Skärgården att arbeta för vår gemensamma framtid.


Så det är upp till Staden att ta ställning till om Ö-dialogen ska fortleva eller ej. Det gör man inte genom ett ensidigt ovanifrånperspektiv på dialogpartnen.


Jan Kaaling

*) Ö-dialogen är upprättad som ett rådgivande forum där inga formella beslut kan fattas.

Tanken med Ö-dialogen är god, men demokrati betyder faktiskt folkstyre. Erfarenheten från genomförda möten visar att kommunalråden visar ljumt intresse, trots att motsatsen hävdats. Här är en länk till senast protokollet.